Senaste tiden har jag fått en del feedback på min blogg. Oftast är det positiva och uppmuntrande ord och ryggdunkar. I de ögonblicken har jag kommit på mig själv att bli glad men nästan som att det känns en smula pinsamt. Varför är jag så dålig på att ta emot positiv feedback? Varför är jag så dålig på att både ge och ta emot komplimanger?

Ibland känns det nästan enklare att ta emot negativ feedback (vilket egentligen är hemskt tråkigt), för då kan man ställa sig i försvarsställning. Men när det är positiv feedback vet man inte vilken ställning man ska anamma. Man blir helt enkelt blottad. Tror att det är en konst att kunna hantera och suga åt sig av komplimanger. Oftast så reagerar jag med att säga tack, men inte låta det gå in. Det rinner av mig, som vatten gör på en gås.

****

Har under veckan försökt att ge så mycket komplimanger som jag kan till personer i min närhet och framförallt arbetskamrater. Med blandad framgång… får se det som ett experiment.

Kanske jag tagit i lite för mycket, för det har varit väldigt skiftande reaktioner.

-Är det någon som berättat för dig idag vilken fantastisk person du är?

-Jag blir glad att arbeta med dig för du är en av bankens trevligaste personer.

-Du borde unna dig fler långhelger, det är du värd efter allt du gör på gruppen.

Ovanstående är några av de fraser som jag använt mig av under veckan, och som sagt så var reaktionerna något blandade…

”En person bara tittade på mig, och typ undrade vad har hänt med mig, har han gjort sig illa?”

”En annan person undrade om jag gått och blivit frälst eller religiös på något sätt.”

”Ytterligare en person trodde nog att jag drev med honom, och svarade med några liknande meningar. (Måste varit en riktigt konstig dialog att lyssna på).”

Oavsett så kommer jag nog inte kunna fortsätta med samma inställning framöver, om jag vill ha jobbet kvar. (De tror nog att det slagit slint någonstans…)

Mina försök har varit något överdrivna, men responsen har nästan uteslutande varit mycket positiv och mötts av en hel del skratt. De flesta har ”synat” mina komplimanger men spelat med och stämningen har varit på topp. Min tolkning är helt enkelt att många är svältfödda på komplimanger och vet inte alltid hur man ska ta dem. Det får bli ändring på detta helt enkelt.

Detta ska jag även fortsätta med på hemmaplan. Barnen kommer säkert tycka jag är väldigt konstig och kanske/troligtvis skämmas över mig. Däremot tror jag att min fru (som jag nog är sämst på att ge komplimanger till) lätt skulle kunna vänja sig vid situationen…

****

I helgen var handbollsföräldrarna på räkkryssning. Att åka på en räkkryssning när man är allergisk mot fisk och skaldjur är kanske inte optimalt. Men det trevliga sällskapet och bandet räddade resan. Nja, kanske inte bandet. Dock är det speciellt med livemusik. Får till och med undertecknad att vilja röra på sig.

Även om kryssning har en negativ klang i mina öron så är det ett bra koncept om man är ett sällskap. I vanliga fall kan tillställningar bli ganska utspridda efter ett tag, men här sitter alla kvar vid samma ställe. Dessutom är det ingen som kan avvika, om man inte vill hoppa i plurret förstås. Bästa av allt är att man börjar vid 19-tiden, fullt ös fram till båten lägger till igen strax efter 23. Vid 24:00 ligger man i sin säng och är fräsch och utvilad till morgondagens aktiviteter… Känns som man börjar bli riktigt gammal.

****

Tackade av en trevlig och duktig kollega (Nicklas Larsson) häromdagen. Han börjar nu som konsult istället. Det verkar ligga i tiden. Vi köpte ett snyggt förkläde till honom från  Sthlm Factory, min första produktplacering här i bloggen 🙂

****

På tal om kollegor. Snygg Jacke gjorde en blixtvisit på kontoret i fredagsförmiddag innan han skulle på en grabbhelg i Warszawa. Han gick runt och småretades med oss andra.

-Om en timme sitter jag i baren på Arlanda, vad gör ni då?

När det gått en timme så ringde ”SJ” från Arlanda, och undrade om vi såg hans kavaj på kontoret. Han frågade då om hans kreditkort låg i innerfickan, det gjorde det. Vi fick vår revansch. För övrigt så undrade han också om hans hemnycklar och pass var kvar på kontoret också, bra start på en weekend utomlands… karma.

****

Gurra F01 handboll fortsatte sitt seriespelande. Sollentuna och Westermalm stod på motståndarsidan. Vanlig serielunk, där det är viktigt för spelarna att själv kunna tända till. Faktum är att det är en konst kunna tända till vid alla träningar och matcher. Dels för att komma upp i nivå men även för att undvika skador. Glädjande är att klacken följer med i stort omfång. Åke, vår seniora klackmedlem, verkar vara heltaggad för säsongens utmaningar.

Just nu är laget inne i en mycket intensiv period med många träningar och matcher. Inte minst tar stadslaget mycket tid i anspråk, 11 spelare är med på ett eller annat sätt (måste vara något slags rekord?, dessutom tycker jag att vi borde haft med ytterligare tre stycken!). Gäller att spelarna behåller fokus på rätt saker, och det är klubblaget.

Gurra P04 i fotboll hade en spännande helg. Nu med endast några få omgångar kvar i seriespelet, så får våra killar hjälpa till lite överallt. Förutom våra egna två lag så behöver även p03 hjälp att bemanna sina lag. Mycket spel och det verkar killarna gilla!

På p04 nivån, så väntade denna helgen två derbyn. En match mot Boo i Nacka. En match som stundtals var lite slarvig, men där vi blixtrade till med fina intentioner. Segern kunde säkras med en straffräddning på slutet av en av våra duktiga målvakter.

I det andra derbyt väntade Nacka FC på vår hemmaplan, Farstaborg. NFC är ett akademilag med avlönade tränare. NFC är en slags hybrid, som satsar och samtidigt är ödmjuka. Inför en relativt stor föräldraskara kunde vårt lag sätta allra högsta fart direkt från start. Det var ett diseldoftande maskineri som verkade ha outtröttliga krafter denna eftermiddag. En lagprestation som grabbarna satte högt värde på. Har man fokus på rätt saker så är det lättare att prestera. Bra kämpat.

****

Nu har vi fått ytterligare en tonåring där hemma. Sune (hunden) har hamnat i puberteten med säkerhet. Han juckar mot allt som rör sig. Ingen trevlig egenskap.