oktober 2016 – Salvatores synvinkel

Dala, vad håller du på med?

31 oktober, 20161 november, 2016Publicerat i Diverse - smått och gott, Handboll, fotboll och idrott, OkategoriseradeLämna en kommentar

Vilken härlig vecka, MFF tog ytterligare ett SM-guld! Vi (jag och Dogge) hade bänkat oss för att se den ovissa matchen mot Falkenberg. Skulle de himmelsblå klara av att mobilisera krafter efter att blivit utskåpade av Östersund på hemmaplan i omgången innan?

Det var spännande i 60 sekunder, sen tog supertalangen Svanberg tag i bollen och sprintade ifrån allt och alla. MFF var bättre på varenda position, så matchen blev aldrig riktigt spännande. Guldet var bärgat igen. Hoppas nu man kan skapa en riktigt stark trupp till nästa sommar då kvalet till Champions League ska avgöras.

Det som är mest imponerande med Allsvenskan är publiksiffrorna. Malmö har ett snitt på nästan 18000, vilket tar laget till en topp tre placering efter Hammarby & AIK. Bara till Falkenberg hade MFF med sig en publik på 3-4000, vilket var ungefär lika mycket som MFF hade i hemmasnitt när jag spelade där, på 90-talet.

Kanske var det tur att vi inte hade mer folk på matcherna. Annars hade man blivit utskrattad av ännu fler när man skulle göra ett inhopp i allsvenskan 1993 (?). Vi spelade på hemmaplan och Rolf Zetterlund hade påkallat 4:domarens uppmärksamhet, för att göra ett byte. Spelet stannade upp och man kunde höra speakern annonsera att Fredrik Dahlström skulle hoppa in. Jag tog av mig överdragströjan och var färdig att springa in på planen.

”- Dala, vad håller du på med?” undrade Roffe.

”-Tänker springa upp på topp” svarade jag Roffe.

”-Hur ska dina lagkamrater känna igen dig” undrade Roffe.

(Då undrade jag vad som hänt med honom)

”Ska du inte ha en matchtröja på dig?” undrade Roffe.

Ridå ner. Att stå på sidlinjen med allas blickar mot dig utan matchtröja är ganska pinsamt. Det var bara för domaren att starta spelet igen utan mig på planen. Vår materialare (Preben) fick springa till omklädningsrummet för att hämta tröjan. Några minuter senare så var jag återigen redo på riktigt för att hoppa in i spelet igen. Då var det några tusen personer som skrattade…

En annan gång då det också var tur att det var begränsat med folk på en match, var i Djurgårdströjan mot något Norrlandslag (Umeå eller Luleå) i slutet av 90-talet. Jag hade turen att avgöra matchen på tilläggstid, och glädjen var hög. På den tiden var det populärt att dra upp tröjan över huvudet och springa runt som en yr höna.

overhuvudet-3 — Denna gång med undertröja.

De stora spelarna på kontinenten gjorde detta så klart att jag också skulle göra det. En stor skillnad var att våra tröjor var av den obekväma typen. Hade man tröjan direkt mot naken hud så blev det en friktion som inte var skön. Speciellt mot bröstvårtorna. Om man inte tejpade över dessa så fick man blödande sår.

Jag hade tejpat över bröstvårtorna, men i slutet av matchen började tejpen släppa…När jag firade målet med att dra upp tröjan över huvudet, så kunde den noggranne se att det var två tejpbitar som fladdrade på min överkropp, kanske inte så estetiskt vackert. Än värre var att denna match hade bevakning av TV-sporten, som visade ett litet sammandrag på Sportnytt.

Mina föräldrar följde Sportnytt, och min mamma ringde upp mig när vi satt i spelarbussen. Gratulerade till vinsten, men undrade samtidigt varför jag gjort sådan där piercing….? Det var väl onödigt!

Själv fattade jag ingenting, jag hade en tröja över huvudet.

****

Under veckan som passerat så har jag även hunnit med några joggingrundor. Hade med mig Sune ut på Tjustviksrundan. Kanske var det första och sista rundan vi gjorde tillsammans, i alla fall om jag är ute efter en ”bra” tid. Varenda lyktstolpe eller träd var Sune tvungen att besöka, för att märka revir. Blir ingen riktigt skön joggingrytm…

hostsune2-jpg — Sune, killen som har störst revir på Värmdö.

Men det blev bättre när jag kom på att jag kunde släppa honom nere vid vattnet/skogen. Tjustviksrundan måste för övrigt vara en av de vackraste rundorna i Stockholms området?

****

Fredagskvällen tillbringades i Torvallahallen i Haninge. Hockeymatch Haninge Anchors – VHC04. Två duktiga lag med bra fart under rören. Blev lika spännande som vi förutsett, oavgjort. Jag som inte varit i hockeyhallarna sedan mars, blir imponerad över vad några månader kan göra i utveckling.

Kommande helg kommer mer eller mindre tillbringas i en hockeyhall, då i Jönköping.

****

Gurra Handboll F01 spelade också några matcher i helgen. Blev en dubblering i båda serierna med samma manskap, då en hel del var bortresta. Bland annat en match mot Boltons duktiga F01 tjejer. Med bra inställning, skottstyrka och kreativitet kunde Gurra göra processen relativt kort med Södermalmstjejerna.

Gruppindelningen till Norden Cup i mellandagarna blev också publicerad. Snacka om utmaning. De norska mästarna (Haslum F00), norska treorna (Hundvåg F00), det danska topplaget som vann Norden Cup för 2 år sedan (Ajax/Köpenhamn). Som krydda på moset fick vi även Torslanda HK som har en spännande mix av F01 och några F00. Som B-flickor vann deras F00 silver i SM.

****

Tjejer i 15-års åldern tycker att de är ganska vuxna. Framförallt när de börjar snacka om, och hänga med killar i deras egna ålder. Killarna däremot är väldigt mogna…

Annat var det på min tid, då låg killarna flera år före, rent mentalt alltså… 🙂

Piff & Puff

24 oktober, 2016Publicerat i Diverse - smått och gott, JobbLämna en kommentar

Vissa konferenser är roligare än andra. Förra veckans tripp till Amsterdam tillhör kategorin roligare. Två sprängfyllda dagar och kvällar…

Att lyssna på hur de nya regelverken kommer påverka de finansiella marknaderna är inte alltid en humörhöjare, såvida man inte har Piff & Puff med sig som sällskap.

Kombinationen av stela byråkrater från europeiska regulatorer och ungdomlig entusiasm från finansiella aktörer kan vara roligt att beskåda. Frågan är vilket fack man själv tillhör? En stel bankman? Det är i alla fall så jag känner mig efter en 55-timmars-resa…

Första kvällen inför konferensen, tillbringades downtown i Amsterdam, god mat och Champions League stod på programmet. Puff (Leo Loket som han också lyssnar till) har kontakter i Amsterdam så restaurangen var noga utvald. Kanalstadens bästa hamburgare inmundigades på ett mysigt litet krypin, Rotisserie. Det som Puff inte kan om hamburgare är inte värt att veta. Kvällen avslutades på ett intill liggande mikrobryggeri som producerade gott veteöl.

Nu väntade första dagens konfererande. En blandning av de senaste riktlinjerna presenterades av olika talare på scen. Min personliga favorit blev en enorm dansk, som pratade en engelska som var en mix mellan Arnold Schwarzenegger och Preben Elkjäer. Även paneldiskussioner samt mingel mellan leverantörers montrar stod på schemat. Allt detta sammantaget kan vara påfrestande för den mest tålmodige, men även för mig 🙂

När dagens 10-timmars-mangling var avklarad, så hade arrangörerna tänkt att lätta upp stämningen en aning. De hade i vanlig ordning anordnat en kväll med mat och dryck.

Detta året stod en whiskyprovning på agendan. Alla konferensdeltagare hade nog sett framemot en välbehövlig måltid, men möttes nu av en 6:a rökig whisky istället.

Visst kan en whisky säkert smaka bra, men inte på fastande mage. Många undrade var middagen skulle serveras, men istället blev man förvisad till skålarna med charkuterier och ostar som var utställda på de olika ståborden i den fina lokalen.

Lika bra att ta seden dit man kommer. Jag började lyssna på whiskygeneralen som hade ett och annat att säga om varje flaska. De flesta andra ägnade inte allt för mycket tid åt vad ciceronen sa, utan började avnjuta dryckerna direkt. De missade då ett viktigt budskap, använd ”spottkopparna”.

Efter varje klunk whisky, så skulle man spotta ut huvuddelen av klunken, så man inte blev allt för yr i mössan. Kan väl meddela att några delegater missade detta tips…

Jag och P&P hade som vanligt lyssnat på tipsen från coachen. Sällan har vår arbetsgivare haft tre representanter som minglat/nätverkat på lika hög nivå. Synnerligen trevligt och många nya kontakter skapades, inte minst tack vare SJ (Snygg-Jacke) och LL (Leo Loket).

LL & SJ, inför

…några timmar senare

Dag 2 av konferensen fortsatte i samma anda som dag 1, men avslutades på planet hem istället för en whiskyprovning. Underbart tänkte jag med två timmars sömn på planet innan man kan avsluta kvällen, i hemmets lunga vrå med familjen. Det var då jag verkligen fick en aha-upplevelse, jag har blivit gammal!

Piff (som föresten föddes det året som jag ryckte in i lumpen) & Puff hade inte samma mål som mig på planet hem. De såg då istället ett gyllene tillfälle att förbereda sig inför kvällens begivenheter (avslutningsfest med deras korplag i fotboll). Min sömn kunde jag direkt utesluta, för att istället rikta in mig att lyssna på ”the best of korpsäsongen 2016”. Målen de hade tillverkat under säsongen blev bara snyggare och snyggare.

Tack grabbar för en trevlig och givande konferens.

****

Hockeysäsongen har dragit igång med full fart för VHC04. Morgonträningar och matcher har avlöst varandra. En fin skalp togs mot Djurgården. Nästa vecka väntar Anchors…

Nu märks det också att spelet blir mer fysiskt. Gäller att man hela tiden är beredd på att få en tackling, eller ännu bättre, utdela en tackling. Bra spelförståelse är en fördel för det fysiska spelet.

****

Handbollen lunkar på med sitt seriespel. Vi närmar oss riktiga drabbningar. Några nya spelare knäcker spelkoden varje vecka. Ett moget spel som det kommer att ta tid att få in, men när det sitter plats så är de förberedda på ett spel för framtiden. Tålamod!

****

Fotbollen ligger nu i träda för både mig och Dogge. Dogge har haft ett ofrivilligt uppehåll, vilket säkert gör honom gott på lite sikt.

****

Värmdös nya rövargäng: Sune, Frasse, Messi, Buz och Bellman. En kvintett spanska vattenhundar, som är mer vilda än tama.

Sune har nu övat på att bli lämnad. Potentiella semesterpassarna, familjen Schelin, har nu gjort sig ännu mer bekanta med honom. So far so good… kanske inte behöver avboka Thailandsresan över nyår i alla fall.

****

Har under de senaste dagarna även haft besök av mina föräldrar. Oerhört bekvämt. Tyvärr faller man in i gamla vanor. Mamma gör god mat och jag får bita mig i läppen för att inte be henne gör några apelsinmarmeladsmackor.

Pappa går där hemma och sliter med att få tysk ordning i vårt hus. Han får jobba i motvind. När han äntligen börjar skönja lite linjer hos oss, så öppnar han eller finner han någon annan av våra (Angelicas) gömmor.

Men oj så skönt det är att ha dem på plats.

****

Nelly och Dogge utmanade varandra vem som kunde gå till Hemköp och handla i konstigast outfit. Dogge vann.

11-manna, fotboll på riktigt.

18 oktober, 201619 oktober, 2016Publicerat i FotbollLämna en kommentar

Två spelare hade förhinder men annars var det full uppslutning från de andra 20 spelarna när det vankades första 11-manna cupen.

Många av spelarna var fyllda med förväntningar inför det som många målat upp som ”fotboll på riktigt”. Och det stämmer, nu är det på riktigt, ett lagspel.

När det gäller spel på 5-manna plan så räcker det med 1 spelare som är drivande för att nå ett ”bra” resultat (om det nu är det som man är ute efter). Spel på 7-manna plan så bör du ha 2-3 drivande och på 9-manna plan så är det 3-4 spelare för att uppnå samma sak. Men på 11-manna plan så är det fler pusselbitar som måste stämma för att få fram ett fint mönster. Det krävs alltså ett samspel och att många drar sitt strå till stacken för att åstadkomma ett bra resultat.

Fortfarande så är det självklart vissa individer som sticker ut, antingen beroende på tidig utveckling eller för att de helt enkelt är riktigt skickliga individualister. Men att få 11 spelare att röra sig samstämmigt och där alla utgår från samma spelidé är en skön känsla att uppnå. Att Gurra p-04 är där är en kraftig överdrift, men första pusselbiten är på plats i alla fall.

Om vi tränare kan få uppleva denna sköna känsla med detta gäng återstår att se. En sak är säker, det kommer ta tid, tålamod och envishet. Sen kommer det även krävas att laget får behålla så många spelare som möjligt. Både de som är drivande just nu men även de som kanske kommer vara drivande om ett par år.

Vem är det då som är drivande om ett par år undrar man? Jag tror att det är dem som har ett intresse samt ett eget driv att vilja träna och tåla att träna mycket. Samtidigt är bra gener och en viss tjurighet ingen nackdel.

Vilka ungdomar är då roligast att träna? Skulle vilja säga alla som har ett intresse att bli bättre, oavsett förkunskap, är roliga att träna. Märker man en nyfikenhet och en lyhördhet så hittar jag en hög motivationsgrad att ägna min tid åt dessa personer.

Nu gäller det ”bara” att få grabbarna att vilja fortsätta, hur ska vi då göra? Hur får man alla att trivas och samtidigt utvecklas?

Tror att det är att avdramatisera vilken nivå man ligger på för tillfället. Alla måste känna att de kan tillföra något på plan, därför är det viktigt att möta spelare/lag på ungefär samma nivå. Inte för lätt eller för svårt…

Ju äldre spelarna blir desto mindre tror jag glappet blir. Åtminstone rent fysiskt. Spelmässigt kommer några sticka iväg, dessa är det också viktigt att få behålla. Bara man kan hitta en utvecklande träningsmiljö för dessa spelarna så de inte stagnerar i utvecklingen.

En annan viktig faktor för att kunna behålla ett lag är träningsförutsättningarna. Vi är med i en förening som växer (Gustavsbergs IF Fotboll). Stor inflyttning de senaste åren kommer göra våra nuvarande faciliteter kraftigt under dimensionerade inom kort. Vi har ett av Stockholms finaste planområde där en gräsplan ligger inbäddad i grönska och höga ektoppar. Nu står vi inför ett tufft men nödvändigt beslut. Ta bort gräsplanen och anlägga konstgräs, ett nödvändigt ont.

Så vida inte kommunen eller privata intressenter kan skapa förutsättningar för både naturgräs och konstgräs. Nuvarande upplägg utan konstgräs och en naturgräs som är spelduglig maj-oktober (förutom juli, då det är spelförbud!), är inte hållbart för en stor ungdomskull. Då tvingas spelarna pendla till kringliggande föreningar, som inte heller har tillräckligt med resurser för att ta emot alla barn. Vilket inte kan gagna någon.

Hade jag varit kommunpolitiker hade valet varit mycket enkelt. Satsa på barn och ungdomar, ge dem bra förutsättningar från början. Detta kommer kommunen få igen genom minskade problem när ungdomarna blir äldre.

Tänk att ha en aktiv ungdomsskara istället för en skara som driver runt och inte har någonting att göra. Även om alla kanske inte vill eller kan idrotta så kanske de kan bli ledare, funktionärer eller varför inte domare.

Här kan ni förresten läsa mer om Gurra p04´s första 11-manna cup, i Nyköping. Det lär bli flera…

****

Nu är det nära för ”di blåe”.

****

Första matchen i Stockholm Hockey League är nu spelad för VHC04. Nu väntar en tuff batalj mot Djurgårdens järnkaminer.

Hoppas det snart blir kallt, så de kan starta igång den fina uterinken. Då kanske jag kan få min skönhetssömn på tisdagar och torsdagar. För tillfället, när det är ont om träningstider i inomhushallen, tränar VHC04 06:30 på morgonen. Lite väl tidigt, och inte bra för mitt uteseende 🙂

****

Mentalsjukhus

10 oktober, 201614 oktober, 2016Publicerat i Diverse - smått och gott, Fotboll, Handboll, Handboll, fotboll och idrott, Jobb, Okategoriserade2 kommentarer

Helgen har spenderats på ett mentalsjukhus i Piteå.

I alla fall i ett f.d. mentalsjukhus som nu är ombyggt till Furunäsets Hotell & Konferens. Ett pampigt bygge där det enligt byborna spökar på riktigt. Dessutom har TV programmet ”Okänt” spelats in där vid flertalet tillfällen. Tydligen så är det febril aktivitet nere i kulvertarna på nätterna, och ibland syns vålnaderna till längre upp i byggnaden.

Hade jag vetat om det, så hade jag nog inte bokat in detta som boende för vår spelartrupp (15-åriga tjejer) inför 1:a steget i USM. Hotellet är fint med stora och rymliga rum, dessutom låg det nära hallen som vi spelade i. Men det var några spelare som inte fick mycket sömn, efter det att de själva jagat upp varandra med diverse skräckhistorier om vad som försiggått i byggnaden historiskt.

Det blev inte bättre när väktaren kom på sin kvällsrond. Vi tänkte att nu kommer det en man med pondus som kan berätta för tjejerna (och några av deras mammor) att det finns inget att oroa sig för. Men väktaren var en man med en räv bakom örat. Han spelade med i historien fullt ut, och berättade den ena rövarhistorien efter den andra. Tack för den nattsömnen, eller inte…

Mer om USM steg 1 kan ni läsa här!

****

När det gäller USM, så fick vi fjol uppleva ett fantastiskt år med att gå långt i detta stora arrangemang. I år hamnar vi i ett mellanläge, där vi får möjligheten att möta ännu duktigare och äldre tjejer. För oss blir det ett se och lära år, men man ska inte räkna ut oss helt. Mitt tips för årets USM (A-flickor) finner ni här!

Ur mina oerfarna handbollsögon så tycker jag att F00 klassen i Sverige är riktigt bra. Har några härliga profiler och en oerhört bra bredd. F00 är bättre än F99 klassen (slog dem i All Star matchen) och troligtvis bättre än F01 klassen. Men ändå får man stryk relativt stort mot de danska jämnåriga tjejerna på landslagsnivå. Vad är det som gör de danska spelarna bättre än de svenska? Borde ju ha ungefär samma förutsättningar rent fysiskt.

Kan det vara att det finns en större tradition i Danmark? Att man kan få se mer handboll på TV? Bättre tränare/coacher i sina ungdomslag?

När vi möter danska lag så har de i regel väldigt få spelare på bänken. De spelare som är med, spelar väldigt mycket. Slår man ut antalet spelminuter på ett år tror jag att de danska spelarna har väldigt många fler spelminuter per spelare. Detta tror jag gäller på de flesta nivåerna i Danmark åtminstone upp till 15 års ålder. Samtidigt sliter det nog på en hel del spelare. Men de som klarar det blir riktigt duktiga. Rätt eller fel?

****

Ibland tar man impulsiva beslut. I veckan tog jag ett sådant. Gjorde ett samtal till en förälder, vars barn är jämnårigt med Douglas. De hade råkat i luven på varandra, men problemet var att de var två mot en, och att de två andra brukade knytnävarna.

När det kommer till ens barn så krävs det inte mycket innan man tänder till på alla cylindrarna. Efter mitt korta men kärnfulla samtal, så gick tankarna fram och tillbaka, var det rätt att uttrycka sig på det sättet?

Tidigt dagen efter så fick jag ett kvitto på att det var rätt agerat. Då kontaktar den andra föräldern mig igen och tackar för samtalet. Vi pratar vidare hur viktigt det är att vi håller samma lina, och visar att våld inte löser någonting. Tack för att ni agerade så snabbt!

Den som egentligen ska ha störst tack är D, det var han som ”vände andra kinden till”, och inte svarade med samma mynt som sina två jämnåriga kombattanter. Det var inget impulsivt beslut från hans sida, mer mogen än sin pappa…?

****

Gurra p04 laddar nu för en helg på 11-manna plan i Nyköping. Ska bli kul att följa truppen nu på stor plan. Tyvärr kommer D troligtvis följa spelet från sidan då kan har haft problem med en inflammerad knäskålsled. Det kommer bli några fotbollsfria veckor för en besviken Dogge.

Läkaren som berättade för oss om ”hopparknät”, meddelade att fotbollsspel inte är att rekommendera, men att hockey går utmärkt. Vilken tur att han då mycket lägligt kan fokusera lite mer på Värmdö Hockey Team 04.

VHC04 är mycket seriösa och har ett gäng mycket kompetenta tränare/ledare. Kanske har de den mest ambitiösa eldsjälen i hela kommunen som spindel i nätet, John Nävertun. Där snackar vi om admin i världsklass.

****

I veckan har vi hunnit fira kanelbullens dag, med Herr Bullen själv.

****

Mycket handboll i dagens blogg. Fotbollen ligger halvt nere och Sune har skött sig en hel vecka.

****

Dolda kameran

3 oktober, 20163 oktober, 2016Publicerat i Okategoriserade2 kommentarer

Vi är ganska mesiga när det gäller att lämna hunden Sune ensam. Gör man det inte från början blir det svårare och svårare. Kan väl vara ganska cool och säga att jag lämnade honom ensam hemma, i nästan 30 minuter… Då reagerade några andra inom familjen genom att ställa frågor:

Hur kunde du? Vad gjorde han under den tiden?

Fråga 1 var enkel att besvara, jag låste dörren och åkte därifrån.

Fråga 2 var inte lika enkel att besvara. Däremot misstänker jag att han gick och la sig någonstans.

Då föddes tankarna, hur kan vi veta vad han gör när vi inte är där? Vill vi veta vad han gör?

Några dagar senare gick jag förbi ”Kjell & Co”, som gjorde promotion för en övervakningskamera. Sagt och gjort, nu hade jag impulsköpt en kamera.

Övriga familjen tyckte det var en bra idé, så köpet fick jag behålla.

Kameran kopplar man samman med en APP, som gör det möjligt att via mobilen få livebilder från hemmet. Dessutom kan man styra kameran i 360* med enkla medel från mobilen.

Både Nelly och Dogge tyckte det var roligt med kameran och känner sig nu trygga att lämna hunden ensam hemma. Nu ska de bara hitta en lämplig stund att lämna hunden…

Som sagt så tycker familjen det var ett bra initiativ med hundkameran. Det som de kanske inte inser är att den även fungerar på människor 🙂 .

Tänk när barnen börjar hänga ute på kvällar och nätter (troligtvis kommer inte våra ungdomar göra sånt…), man frågar på morgonen:

(Fredrik) -När kom du hem i natt?

(Ungdom) -Jag kom hem vid 23.30

(Fredrik) -Konstigt, för jag ser att du/ni var i köket vid 02.30…

Kan också bli ett mardrömsscenario. Tänk om man ser någon som man inte vill se där, gå runt med min tandborste…

Nja, vi får se om vi använder kameran eller inte. Kanske bara får bli till Sune.

****

Underbart att kunna följa ett massivt TV-utbud gällande fotboll och handboll. Ibland kan det bli för stort utbud, när man zappar mellan olika matcher i tex Champions League eller Premier League.

Vilken match ska man då följa? Oftast vill man se sitt favoritlag, men jag har även märkt att jag gärna ser matcher där man gillar kommentatorerna.

När man nu nämner kommentatorerna, så känns det som om jag har en röd tråd bland en hel del av dessa :-). Jag har spelat med Anders Andersson (MFF, CMORE), Jens Fjellström (MFF, var tidigare på CMORE), Jon Persson (DIF, CMORE), Martin Åslund (DIF, Viasat), Magnus Pehrson (DIF, Viasat i alla fall tidigare), Daniel Nannskog (DIF, SVT). Sen har vi även sportradions eminente Richard Henriksson (DIF, SR).

Ett riktigt skönt gäng att tänka tillbaka på, många starka personligheter. Från ödmjuke, jordnära och analytiska Dubbel Anders till den mer impulsive och eldiga Nannskog. I tidigare blogginlägg så nämnde jag ”Bjärred” Andersson som supertalang redan från barnsben, det samma gäller Dubbel Anders. Oerhört spelintelligent och kunde konsten att göra sina lagkamrater bättre. Vid några matcher kände till och med jag mig duktig i hans sällskap :-). Om man ska nämna någon som superatlet så är det Nannskogs namn som kommer upp. Tänk om han varit lite mer seriös i något tidigare skede av sin karriär, då hade han varit en gjuten landslagsspelare. Han hade alla fysiska förutsättningar, få förunnat. Dessutom var han en riktigt duktig handbollsspelare.

Nu väntar jag bara på att några av mina handbollsvänner ska träda fram i TV-rutan. Eller vad säger ni Niclas Snell, Allan Delac, Limpan, Magnus Iden, Martin Norrbom, Lasselasagne, Linda Mattsson? Eller varför inte Kaj Serneholt och Tony Carlsson som strävsamt gammalt kommentatorspar?

****

Gurra f01/handboll spelade seriematcher igen. Disciplinerat spel, serielunk. Nu börjar förberedelserna för ett tufft USM steg 1 i Piteå den 8-9 oktober. Tänk att tre stockholmslag ska åka 100 mil norröver för att bilda en fyramannagrupp med Strömnäs från Piteå, hur tänkte förbundet där? Vi gjorde exakt samma resa förra året. Mottagandet man får där upp kompenserar dock en hel del för både resa och ekonomi. Spelmässigt kan det bli en jämn grupp, där noggrannheten kommer fälla avgörandet. Förutom Gurra och Strömnäs så är även Bålsta och Spårvägen med och slåss om de två direktplatserna till Steg 3.

****

Gurra p04/fotboll avslutade seriespelet för året mot Saltsjö Boo och Tyresö. Det blev en blandad kompott. Oavsett så har båda lagen gjort mycket övertygande insatser i årets seriespel. Nu väntar en spelfri helg innan olika turneringar tar vid.

Under helgen deltog jag i fotbollsförbundets uppskattade utbildningar. Senast jag gjorde den utbildningen var för drygt 20 år sedan. Då var det viktigaste inte utbildningen, utan att man vann tvåmålsspelet på praktikpassen. Jag gick då en komprimerad utbildning för allsvenska/superettan spelare. En av utbildarna denna helgen var den sympatiske Jussi Kontinen (tränare i Huddinge), som påminde om att vi sparkat varandra på benen vid åtskilliga tillfällen.

****

Tack AIK för hjälpen. Hinner Rosenberg och AC bli kuranta till matchen i Norrköping?

****

Fanns även tid för hästhoppning denna helgen, i Södertälje. Blev en nolla i 1.20 klassen för Nelly och Dorian Grey. Blev någon variant av rosett, har inte lärt mig vilken färg man vill ha. Men vem bryr sig om resultat…

hastrosett — Nelly, Dorian Grey och rosetten

****

Första gipset nu på plats i familjen för en koppelskada. Sune blev rädd (typ Scooby-Doo) för sopbilen och ryckte kopplet nästan ur Angelicas hand. Lillfingret var dock kvar och kunde hålla fast Sune. Lillfingret blev dubbelt så stort och blått. Lillfingret fick en fraktur. 4 veckor i gips. Farligt med hundar och sopbilar.