För en tid sedan satt en av mina arbetskamrater och kom ihåg ett mejl som han skickat fel. Han hade tackat ja till en golftävling. Problemet var att han svarade inte bara till den personen som skickat mejlet utan till alla i hela golfsektionen (ett par hundra)…
Detta satt vi och skrattade gott åt, tills det kom en annan arbetskamrat och påminde oss att han kände en annan arbetskamrat som gjort något liknande. Nämligen undertecknad…
Och när jag dammar av mitt minne så dyker det upp något olustiga känslor. Jag var med på en mejlslinga från mitt korplag i fotboll. I denna slinga skickades oftast helt harmlösa skämt eller fräckisar.
I min vana trogen, så öppnade jag upp min Outlook på morgonen, och läste mejl. Skrattade till lite grann och vidarebefordrade mejlet till två kompisar på arbetsplatsen. Datorn hackade till lite, så jag var tvungen att dubbelklicka för att få till mottagarna. Utan att tänka för mycket så skickade jag iväg mejlet.
Gick för att hämta en kopp kaffe, och när jag kom tillbaka till min plats så hade jag flera missade samtal. Konstigt, bara internnummer…
Då ringde en person från våningen nedanför och undrade varför inte hon fått mejlet, alla sitter ju och skattar här nere, jag vill också ha mejlet.
– ”Bara så du vet, så har du skickat mejlet till ett par hundra Bloombergs användare runt om i hela koncernen. Varav hälften sitter på våningen under dig… ” (sa den rutinerade medarbetaren)
Jag sökte direkt upp mejlet under ”skickat”, och läste igenom det en gång till. Det var då jag upptäckte att det även fanns något bifogat. ”IKEAS`julkalender”, kan ju inte vara så farligt. Problemet var bara att det var väldigt begränsat med möbler och inredningsdetaljer, och lite fler lättklädda damer med jultema.
Tyvärr hade de flesta redan öppnat meddelandet, så att återkalla mejlet hade ingen större betydelse. Jag lämnade inte min plats på tre veckor, och höll en väldigt låg profil. Efter tre veckor gick jag ner till våningen under. När jag gick in i det stora och öppna kontorslandskapet var det en av grabbarna där ner som ställde sig upp och högljutt sa:
-”Titta, äntligen kommer han ner, varför har du slutat skicka mejl till oss…? (allt med en ironisk touch och med en ivrig applåd till följd)”
Sen den dagen visste de flesta vem jag var…bra eller dåligt? Kanske inte det sättet man ville presentera sig på.
****
Hunnit med några besök i Skåne. Bland annat en 100-årsfest i Höllviken. Lisa (syster) och Johan passade på att fylla 50 år.
Blev en kul kväll, med många trevliga återseenden. För egen del så var det många fotbollsspelare man spelat med och emot. På denna tiden fick vi vara med i Höllvikens GIF´s resa uppåt i seriesystemen. För egen del blev det från division 5 till division 3. Kändes som det var igår…
Tack för en trevlig kväll!
****
Hann även gratulera M och P på sin 74-årsdag. De blev sanslöst glada för sin present. En gammal hederlig shoppingvagn… (Tror att de såg presenten som ett hån :-)).
****
Gurra F01 kämpar på. Nu börjar klubbarna höra av sig gällande våra spelare. Vår ambition är att hitta en lösning som vi kan erbjuda till så många som möjligt. Bara de själva är hungriga och ambitiösa, och strävar efter att vilja bli bättre. Några faktorer som alltid varit deras ledord…
Nu börjar förberedelser till årets sista cup, Norden Cup, ska bli kul att åka till Götet och träffa på trevligt handbollsfolk. Dessutom en riktig värdemätare i gruppspelet. Vi ställs mot Danmarks bästa F01 lag och ett av topp-tre-lagen från Norge, även isländska mästarna finns med i gruppen. Midtjylland, Fjellhammer och Valur… där snackar vi smällkarameller.
****
Gurra P04 har börjat sin offseason på bästa sätt. Några nya spelare har sökt sig till oss, vilket vi ser som en riktig fjäder i hatten.
Det samma gäller här, har man en ambition att vilja bli en bättre fotbollsspelare och är träningsvillig, så finns det ingen gräns hur många vi kan bli. Kanske ett önsketänkande, men kul att sträva efter. Plantider och fler ledare är så klart ett måste.
Första cupen med några nytillskott började på bästa sätt. Inte bara sportsligt utan också vid sidan av planen.
Vi kan stänga säsongen med massor av nya erfarenheter samt många som utvecklats på bred front. Spanienresan får ses som en av årets höjdpunkter.
Vi ser framemot nästa säsong där vi hoppas träningsfliten fortsätter. Det är där nyckeln sitter, just på träningen. Har vi spelare som har en hunger på att bli bättre har vi tränare all motivation som krävs.
****
Den enda som inte nöjd med mellandagsvistelsen i Göteborg är Dogge. Tyvärr är det en vecka för tidigt. Precis efter nyår börjar nämligen den stora hockeycupen (GIC) i Göteborg, men då är det något sågspån (enligt honom) som bokat resa till sydligare breddgrader… (undertecknad är alltså inte populär). Livet är bra orättvist.
En hockeycup hanns med i November, i Mora.
****
Hann även med ytterligare ett besök i Skåne under november. Det var handbollsrelaterat. Vi bodde några dagar i Höllviken och några dagar på Clarion Collection Temperance i Malmö (tack återigen Therese).
Under vistelsen hann vi även med en golfrunda på Vellinge GK. Det var här Franco slog sitt första golfslag. En syn för gudarna!
För de som är intresserade, så har jag summerat ihop mina tankar om handbollsspelet i separat blogginlägg.
Många fina bilder från @borgmattisson
****
Avslutningsvis får man gratulera TFF för avancemanget till fotbollsallsvenskan. För några år sedan, låt säga nästan 30 år sedan (gymnasietiden), så var jag nära att skriva på för TFF. Undrar om livet hade sett annorlunda ut idag då?
Salvatores synvinkel 